Göran Lambertz, justitieråd i Högsta Domstolen har för länge sedan passerat alla gränser för att åtnjuta allmänhetens och rättsväsendets förtroende. Som justitieråd och domare är han oavsättlig. Det är en av grundpelarna i en rättsstat.
Eftersom han sedan många år valt att framträda i den allmänna debatten får han också tåla kritik från andra. I det storgräl som utspelades i Veckan Brott SVT igår tisdag där Lambertz låg riktigt illa till, försökte han att undvika det slutgiltiga nederlaget genom att föreslå att SVT ska anordna en ny debatt i TV med väl tilltagen programtid för att utan tidspress kunna tala ut. Lambertz tar till ett retoriskt trix som liknar prästens notering i marginalen till sin predikan: ”argumentationen svag, höj rösten!” Lambertz vägrade kalla Quickhärvan för en rättsskandal. I stället sa han att det var medierna som gått på ”en blåsning” och att ”bevisribban sänkts” efter att Quick fälldes. Så uttryckte sig en av landets högsta domare.
Lambertz försök att rädda sin heder efter rättsskandalen med Quick är ingenting att skämta om med tanke på hur skandalen blottlägger rättsrötan i det svenska rättsväsendet. Lambertz har spelat en viktig roll i hela rättsprocessen mot Quick. Men vi tar oss friheten att peka på hur en hårt trängd debattör som Lambertz tvingas ta till floskler när sakargumentation har kollapsat. Nu kan Lambertz sälla sig till Sveriges alla rättshaverister. Enbart på hans yrkande bör inte SVT ordna ännu en debatt om Quick-fallet. I vart fall inte på mycket länge. All uppmärksamhet bör i stället riktas på andra rättsskandaler. Ett område som ligger oss varmt om hjärtat är miljöärenden där rättsväsendet varit utsatt för politisk styrning i strid med grundlagen och internationell rätt. Där finns skandaler, där finns ocksåmänskligt lidande.